Ode till listan

För någon månad sen beklagade jag mig för en kompis i skolan över hur det kan kännas så orättvist här hemma igen. Vissa dagar kände jag det som om jag gjorde allting och andra dagar kändes det som om sambon var tvungen att göra allting för att jag inte hann göra något. Kamraten berättade då om systemet han och hans fru använder. De har delat upp alla hushållsuppgifter på en lista. Sakerna som man fått tilldelat sig ska göras inom en viss tidsram (de har måndag-fredag medan vi har måndag-söndag) och under tiden får den andre inte tjata om att det ska bli gjort. Man får heller inte bli irriterad om den andre slöar på soffan medan man gör sin uppgift.
Här hemma har sambon nog fått de lite tyngre uppgifterna. Han har städa badrummet, tvätta och byta lakan när det behövs. Handdukarn i badrummet är det också han som byter. Jag har dammsugning och dammande. Jag tar också hand om återvinningen och blommorna. Sen har jag ju också det överhängande ansvaret för den inredningstekniska delen av vår lägenhet, som att välja gardiner och liknande. Jag har också ansvar för spisens rengörning. Matlagningen löses enklast så att sambon har maten klar när jag kommer från skolan för att vi ska hinna äta ihop. Övriga dagar står nog oftast jag för matlagningen. Tanken är att man inte ska vilja byta bort de saker som man har fått sig tilldelat och vara nöjd med det man ska göra. Det är klart att det sällan är kul att göra hushållsarbete men det här gör det i alla fall okej. Så detta är min hyllning till listan! Den har gett oss nya saker att bråka om istället för städningen för den är inte längre ett problem.
Länge leve listan!!!!