måndag 29 september 2008

Jag gillar...

*min pojkvän
*min familj
*mina vänner
*godis
*popcorn
*avocado
*vin
*kyrkan
*böcker
*massa andra saker!


Jag tycker alltså att jag för det mesta borde vara nöjd och glad men ibland är det de små sakerna som dyker upp som jag inte gillar. Typ bussar som piper.... Piper av ingen anledning alls i flera timmar och irriterar mig till bitar. Just nu piper det av någon underlig anledning i huvudet.....

lördag 27 september 2008

Diplomat

Jag är numera diplomat eller diplomerad som det egentligen heter. Jag blev för ett tag sedan inbjuden till diplomeringscermoni på Södertörns högskola där jag började min högskolekarriär för si så där sju år sedan. Jag tog examen därifrån för ett par år sedan och nu hade de kommit på att det vore trevligt att diplomera oss som gjort det. Vi var ungefär 5o stycken diplomander där från alla olika årgångar som börjat på programmet. Min årgång var den största (måste bara påpeka att pojkvännen precis läste över min axel och tyckte att jag hade för många sedan i inlägget, något jag här med ber om ursäkt för...) men det var ändå inte någon där som jag kände. Det hela kändes faktiskt ganska löjligt för att vara ärlig men ändå. Den största anledningen till att jag gick var för att som H och jag diskuterat ganska många gånger så har det känts som om folk (läs framförallt familjen och pojkvänner) inte har förstått vad jag gjorde där och att det periodvis var ganska jobbigt och slitigt. Det här såg jag som en chans att visa i alla fall för mamma som var med att andra värdesätter vad jag gjort. För att fira (eller ptja det var bestämt sen innan) gick pojkvännen och jag med pojkvännens vän (kanske lite min också numera) på Norra brunn och skrattade. Det var en bra avslutning på en annars ganska meningslös diplomering. Men nu har jag i alla fall ett diplom att hänga upp på väggen i ett eventuellt framtida arbetsrum! Kan vara bra att komma ihåg sen när prästvigningen blir av.

fredag 26 september 2008

Farorna med träning!

Jag gillar att träna. Jag anser nog, kanske ganska tragiskt, att det är en av mina hobbies.... Just nu tränar jag "bara" för att det är roligt och för att må bra. Jag har inga direkta mål eller fantasier om vad jag ska uppnå med min träning. Jag har insett att beach 2008 gick mig raskt förbi och beach 2009 vet jag inte om jag vågar satsa på, jag ska bara motarbeta busschaufförsmage!
Men det finns flera olika faror med att träna. Man blir svettig, rödmosig och flåsar ganska oattraktivt medan man håller på. Men igår lyckades jag med en av de andra farorna med träning. Jag studsade runt på den aerobicsklass jag var på och försökte verkligen att göra mitt bästa eftersom vi bara var tre personer på passet och jag tyckte lite synd om hon som ledde passet. I allt studsande (ja, man studsar i regel när man kör aerobics) så lyckades jag studsa fel. Hela foten veck sig åt fel håll och det gjorde apont. Men jag är ju en ganska tuff tjej så jag fortsatte en stund i alla fall. I en liten vattenpaus höll jag dock på att kräkas för att det gjorde ont så då insåg jag att det var dags att lägga av. Mycket bedrövad haltade jag hem, la foten i högläge och tröståt godis. Nu efter en natt med högläge har den typ återgått till normal storlek och gör bara lite ont. Jag känner mig lite ömklig i alla fall och funderar på hur länge man får tröstäta godis....

onsdag 24 september 2008

Det man inte har i huvudet...

.. får man ha, ja var då någonstans?!?!?!?!
Jag drabbas med jämna mellanrum av totala hjärnsläpp och kommer inte ihåg någonting av det jag har lovat eller det jag har tänkt att jag ska göra. Att svara på ett mail eller ett sms kan ta löjligt lång tid och tyvärr är det ofta så att andra drabbas av min glömska. Jag känner mig rätt så korkad varje gång det händer. Trots mina ganska idoga försök att hålla allt i huvudet och i kalenderar fallerar det gång på gång. Tyvärr är det ju så att det inte alltid hjälper att ha det i benen som ordspråket lyder utan jag måste ha det någonannanstans. Frågan är bara var när det inte hjälper med kalendrar, post-it lappar eller kom ihåg signaler på mobilen..... Alla kreativa och bra tips mottages tacksamt!!!!

måndag 22 september 2008

Får man göra så?!??!?!

Just nu lider jag av en viss panik sedan min mail valt att radera all tidigare korrespondens.... Alla mail jag fått och alla mail jag skickat är borta. Detta är väldigt olyckligt med tanke på att jag inför morgondagens lektion ska ha läst två personers pm och kommentera på dem. Jag har dessutom förlorat alla mail som handlar om jobbet. Jag har nu mailat till de som har hand om mailen och klagat eftersom det hela beror på att de har designat om och gjort något med själva sidan under helgen. Men man kan ju tycka att om de planerar att radera allt man tidigare har skrivit kan det vara bra att vara VÄLDIGT tydliga med det. Jag hoppas på att de kan hitta mina saker i cyberrymden och lösa problemet pronto!
Men detta samt att min telefon har varit konstant trasig under våren har fått mig att inse hur mycket viktiga saker jag har i diverse tekniska prylar som jag faktiskt inte har stenkontroll över själv. Jag lämnar inte bara över mitt liv i Guds händer utan även i någon slags cybervärldshänder. Spooky....

söndag 21 september 2008

Barnkalas!

Jag har varit på en massa kalas i helgen, det är trevligt. Igår var det Myrans pappas kalas. Det var väldigt trevligt och fantastiskt bra mat! Vi hade väldigt kul och pojkvännen fick chansen att träffa vissa av vännerna lite mer än vad han gjort tidigare. Jag undersökte även om det faktiskt är så att man blir mindre bakis om man dricker genomskinlig sprit. Undersökningen gick bra och resultatet var över förväntan! Jag mådde riktigt bra i morse, jag var till och med piggare än pojkvännen när klockan ringde.
Idag var det dags för en annan slags kalas. Stora systerdottern fyllde sex år och firades av familjen. Av oss fick hon "Stora varför boken" och lite kläder. Kläder var det genomgående temat för presenterna. Hon har ju börjat på sexårs nu och då är det väääääldigt viktigt att man har rätt saker, annars kan man tydligen bli retad. Man får inte ha strumpor med mönster på för det är löjligt, man kan inte vara för flickig eller ha för pojkaktiga saker heller. Jag tycker att det är ganska tragiskt att hon ska behöva börja tänka på sånt redan nu. Hon har även tittat på min syster och förklarat för henne att mamma inte förstår någonting och att pojkar i 14-års åldern med häng på byxorna är coola. Ska hon verkligen tycka det?!??!? Eller veta det?!??!?! Jag är skeptisk......

måndag 15 september 2008

Längtan

Lustigt, jag har sällan längtat efter att plugga så mycket! Idag hade jag "ledig dag" från jobbet vilket innebär att jag ska ägna mig åt det som egentligen är min huvudsyssla, nämligen skolan. Sagt och gjort. Jag såg verkligen fram emot det också. Men.... När man har ledig dag måste man även göra andra saker. Alltså tvättade jag, bakade jag och lagade mat så att jag har nu de närmaste dagarna när jag faktiskt jobbar. Jag hann med att plugga en hel del i alla fall. Jag började skriva på mitt PM om Luther och "En kristen människas frihet" och det var verkligen roligt. Det var längesen jag hade en sådan lust att plugga. Jag längtar efter en dag när jag inte har NÅGOT annat att göra. Begrava mig i böckerna och bara insupa kunskap. Käre värld vad jag är nördig!!! Tur att jag redan visste om det....


PS. Cliff Hanger; inget trasigt ännu i år! revansch!!!

söndag 14 september 2008

Rak i ryggen

Jag övar just nu på att sträcka på mig. Jag vill inte bli puckelrygg, jag petar även pojkvännen mellan skulderbladen för att han ska sträcka på hela den långa kroppen. In med magen, fram med höfterna och bak med axlarna. Se till att du inte får gamnacke också!
Jag övar mig även på att rent själsligt sträcka på ryggen. Jag har kommit fram till under de kvällar och nätter jag har jobbat nu att jag nog aldrig kommer att vänja mig vid att bli kallad fitta och hora. En del verkar tydligen tycka att det är okej att kalla en vad som helst. Igår funkade inte "plingknappen" där bak i en av mina bussar varpå jag inte märkte att folk skulle gå av. Det var inget problem för de flesta men i slutet av kvällen var det några grabbar som tyckte att det var skäl nog att kalla mig för en det ena och en det andra.... När de väl gått av var det några andra småungar som bestämde sig för att moona mig. Jag förstår för det första inte varför de känner behovet av det och jag förstår inte heller hur de kan anse sig ha rätten till det! Jag vet att jag inte borde ta åt mig men det känns som att varje gång det händer måste jag hävda mig och upprätta mig för att fortsätta kunna gå rak i ryggen.

onsdag 10 september 2008

Konsert!

Ikväll ska jag på konsert i Örebro. Riktig amerikansk gospel ska jag på. Jag misstänker att det kommer att bli ganska mycket "Halleluja" och "Praise the Lord" så jag ska öva mig på min fromhet. Jag gillar verkligen Kirk Franklin (som ska uppträda) men jag har ju lite svårt för fromheten men som sagt det är bra att öva. Jag tror att det kan bli en väldigt speciell känsla i alla fall att vara i en stor konsertbyggnad med (antagligen) en massa andra kristna som likt mig kan Kirks texter och sjunger med. Jag har hört vissa av hans liveinspelningar och de ger mig rysningar, på ett bra sätt inte zombierysningar. Jag ser alltså fram emot konserten och försöker peppa mig själv bäst det går för jag har egentligen verkligen ingen lust att ge mig ut i det väldigt äckliga vädret som spridit sig över min vackra stad. Det är ju tokkallt och jag ska faktiskt leta reda på mina vantar.

Halleluja!

tisdag 9 september 2008

Skolstart

Snart, om ungefär en timme, börjar jag skolan för terminen. Jag hade nästan glömt bort det men nu är det alltså dags. Som vanligt i god tid, hmm, gav jag mig ut idag på kurslitteratur jakt. Jag har lyckats låna tre böcker, tagit upp fyra från magasin, fjärrlånat två och plockat upp två hos Kungliga biblioteket. Det tog bara hela förmiddagen.... Jag har även införskaffat mig ett nytt fint block med djungelmotiv för att liva upp Lutherkursen. Den ska ju bli intressant men jag tror inte att den är så party. Lite nervös är jag för att träffa nya klassen för de jag känner på skolan sedan tidigare läste kursen förra hösten. Men det blir nog bra, jag är ju inte känd för att vara en blyg viol direkt....

måndag 8 september 2008

Zombies

Jag har en ganska morbid fascination av zombies och idag när jag var ledig så styrde syster och jag kosan mot videobutiken. Planen var inte att hyra en zombiefilm men så blev det. Vi gick från romcom till anime och slutade på zombiefilm. Vi hyrde "REC", en spansk film så det var ju bra, då kunde jag mellan panikskräcken öva mig på spanskan. Filmen vat faktiskt riktigt bra men jag blir ju mest irriterad på dem för VET de inte att man ska antingen hugga huvudet av zombies eller skjuta dem i huvudet?!??!?! Allt sitter i huvudet! Dessutom är det viktigt att spärra in de som blivit bitna så snabbt som möjligt så att de inte sprider smittan vidare för det är så man smittas, genom att bli biten. Det var verkligen en enorm tur att jag innan träffen med syster spenderat en stund på Akademibokhandeln och där köpt mig ett exemplar av "The Zombie survuval guide. Complete protection from the living dead". Den ska nu lusläsas så att Lillebror (som också är stolt ägare av ett exemplar av boken) och jag kan försvara er alla när Zombiesarna attackerar. Glöm inte att allt sitter i huvudet! (Kanske även om hos mig....)

torsdag 4 september 2008

Ekorrhjul

Jag har gått från att vara hyfsat arbetslös och rätt desperat till trippelarbetande. Jag är busschaffis, ungdomsledare och numera hotellpersonal. Jajomen. Samtidigt är det ju liksom tänkt att jag ska kunna plugga också. Vi får se hur det går men jag tar en dag i taget och jag får väl göra mig av med hotelljobbet om det skulle vara så. Idag har jag varit hyfsat effektiv och hunnit rensa avloppet i badrummet innan jobbet (och jag har ju inte bott här så himla länge så jag misstänker att allt äckel jag drog upp inte kom från mig...), jobbat, umgåtts med pojkvännen, handlat lite födelsedagspresenter och tränat. Det var väldigt väldigt skönt att avsluta med träningen och nu är jag lagom degig i kroppen. Mamma gav mig köttbullar att ta med hem igår när jag var där så det satt bra efter träningen. Hemmalagade köttbullar som jag fnös åt när jag var liten för att de inte smakade som köpta men som jag verkligen verkligen njuter av.
Nu ska jag sjunka långt långt ner i soffan och göra så lite som möjligt tills det är dags att kräla ner i sängen.....och vänta på att pojkvännen kommer nedkrypande vid sextiden i morgon bitti. Mmmmm...

tisdag 2 september 2008

Halv två en måndagnatt

När jag cyklade hem från jobbet i natt iaktog jag staden. Det var lite lustigt. Den första milen träffade jag inte många människor. Gatorna låg underligt övergivna och det enda som hördes var surret från mitt cykellyse. Jag trampade på i gott mod och njöt av att det faktiskt inte var så kallt i natt. Det hela ändrades dock när jag kom till området kring centralen. Där mötte jag mer människor än vad jag gjort på hela vägen. Där var det som om ingen visste att det var mitt i natten mellan måndag och tisdag utan folk flöt runt så som de gör. Den stora skillnaden var att det var betydligt fler långa bussar än vad det brukar vara eftersom nattbussarna norr och väster över går därifrån. När jag cyklade vidare lugnade gatorna ner sig igen. Det blev mer såsom jag trodde att natten skulle vara. Jag cyklade förbi urmakeriet och såg att där inne satt urmakaren och pillade med en klocka mitt i natten. Han såg helt uppslukad ut av sitt arbete. Lite längre upp mötte jag en pappa med en barnvagn med ett skrikande barn i. Han gick med bestämda och lätt stressade steg framåt och jag misstänker att det var ett försök att kanske lugna ner ett kolikbarn med magvärk. Jag parkerade min cykel och tog mig upp i hemmet och såg ut över staden som på sina ställen är alldeles tom och öde på nätterna medan det på andra ställen är som om det vore vilken dag eller natt som helst...

måndag 1 september 2008

Utsikten från ett fönster

När jag åkte tåg neråt här i lördags blev jag lite förvånad. Jag såg saker som jag aldrig sett förut och jag har ändå åkt den sträckan ganska många gånger. Jag satt och tittade ut genom fönstret och njöt. När jag sa hej då till pojkvännen på stationen kändes det inte så jobbigt och att lämna Sthlm var inte så jobbigt. Jag tänkte på tåget på alla de gånger jag suttit på tåget med tårarna bränande bakom ögonlocken och en klump av ångest i magen. Jag har knappt sett ut genom fönstret utan bara försökt att tänka på annat när jag åkt. Första gången jag åkte ner när jag flyttade ner var klumpen i magen så stor att jag mådde illa. Jag pratade med mamma i telefon och försökte andas. När jag kom fram stod jag förvirrad på stationen i en halvtimme och väntade på bussen. Väl hemma var det stökigt och i kylen stod en mjölk som gått ut en månad tidigare. På något sätt blev det första intrycket kanske inte det bästa. Efter det har jag haft många olika slags resor dit ner och upp igen. Alla har inte satt sina spår utan mer bara funnits där men en del ligger kvar som delar av större minnen.