Karriärval

Flera av mina vänner står liksom jag inför karriärval nu. De som prästvigdes tillsammans med mig börjar söka tjänster och det är flera andra som också funderar över att byta väg här i livet. Det är inte alltid lätt. Ska man våga ta steget om man faktiskt redan har en fast tjänst? Vad händer om ens kollegor får veta att man sökt en annan tjänst och att man inte fått den? Hur reagerar de? Hur reagerar man själv?
Det är lite knepigt. Jag har inget val utan måste söka tjänster snart. Jag är ju bara anställd av stiftet för 18 månader som längst men helst bara 12 månader. Nu kommer i och för sig en föräldraledighet mitt i alltihopa men det är ändå läge att börja sondera terrängen. Jag tror att det är bra på sätt och vis att tvingas ut i det hela. Jag kan inte bara stagnera utan måste ta aktiva beslut. Sen hur de besluten ser ut är det ingen som riktigt vet ännu. Jag kanske väljer att söka tjänster som är helt annorlunda än den jag har nu eller en som är ganska lik. Antagligen måste jag söka alla tjänster som dyker upp eftersom de inte är så många men man kan ju önska.
Känslan av maktlöshet när man står där inför valmöjligheten är kanske ännu större än när man inte ens har något val. De flesta andra val man gör i livet kan man påverka på något sätt men när man söker jobb ligger det verkligen utanför ens egen kontroll. Jag kan göra mitt bästa för att visa upp en bra sida och visa mig som en fantastisk person men jag kanske ändå inte är det de letar efter. Min person kanske inte smälter in. Även om jag tycker det. Känslan av avvisande är ungefär som den när man öppnar sitt hjärta för någon som sedan avböjer ens hjärta.
Så jag är lite rädd. Men nog ska jag våga. Klart jag vågar!

Baka baka liten kaka

Med jämna mellanrum får jag för mig att jag ska vara huslig. Då bakar jag. På sistone har jag gjort det lite mer än vad jag brukar. Jag har ju trots allt varit hemma på ett helt annat sätt de två senaste veckorna än vad jag varit på väldigt länge.
Häromdagen bakade jag bullar. Dels med mandelmassa och dels med kanel. Anledningen till denna uppdelning är att jag egentligen inte är så förtjust i kanelbullar, därför fick det bli mandelmassebullar också.
Idag har jag bakat Jordgubbsgrottor. En variant till Hallongrottor eftersom vi har jordgubbssylt och inte hallonsylt hemma.
Det finns även mandelmassa kvar hemma så nu funderar jag på vad jag ska göra med den. Vilka kakor ska bakas? Maken köpte också extra jäst när han handlade till mina bullar. Den jästen är för vanlig deg och inte söt deg men jag antar att det går bra det med.
Dessa funderingar är nog alla bevis på hur ovan jag egentligen är vid att baka. Jag vet inte riktigt hur man gör. Men jag tycker det är roligt. Nästan jämt i alla fall... Jag blir riktigt irriterad när våra överambitiösa brandlarm sätter igång bara jag tittar på ugnen.
Nu väntar jag hem maken från jobbet som hävdade på telefon att han skulle äta upp alla mina Jordgubbsgrottor. Vi får väl se hur det blir med den saken!

Stockholmsmössor och det egna ansvaret

Fenomenet "Stockholmsmössan" (klicka på länken för bild) har slutligen nått även mitt sinne. Jag hade inte insett att det fanns just en Stockholmsmössa. Grejen med själva mössan är ju att den blev känd genom att olika bloggare fick den gratis och började prisa den på sina bloggar. Tydligen har även Pernilla Wahlgren, prinsessorna samt Silvia varsinn mössa.
Det hela är en stickad kreation med en boll på toppen. Själva problemet med mössan och det som har skapat debatt är att bollen inte är av garn utan av silverräv. Silverräv får bara födas upp i Finland och tyvärr är förhållandena ganska avskyvärda. De avlivas dessutom med att få en elstav i rumpan och en i munnen för att sedan få en ordentlig stöt. Avskyvärt.
Allt för att folk ska få små bollar på sina mössor.
En ung tjej som blev intervjuad på nyheterna ansåg att det var affärens ansvar att ta reda på om rävarna hade det bra eller inte innan de blev mössa. De sålde ju faktiskt saker som folk tyckte var snygga.
Först tyckte jag att hon bara var dum i huvudet (det har inte ändrats helt) men sen funderade jag lite.
Jag köper kläder i affärer för att jag tycker de är snygga. Affärer som HM, Gina Tricot, Stadium och så vidare. I mitt stilla sinne anser jag att det är affären som är ansvarig för att se till att kläderna tillverkas på humana sätt. Men samtidigt inser jag att det inte är möjligt för mig att köpa en ny kjol på 149:- samtidigt som den som har tillverkat kjolen får en vettig lön. Det går helt enkelt inte ihop! Där borde jag ha mitt ansvar på samma sätt som tofsbärarna har sitt ansvar.
Jag väljer att inte köpa päls för att jag tycker det är förkastligt men jag köper mer än gärna billiga kläder. Hur kommer det sig?
Vilka fler stenar kastar jag i mitt glashus?

Alternativt universum

För lite över tre år sedan gick jag och såg en dålig film. Det gjorde att jag träffade maken. Men det var flera saker så klart som spelade in den kvällen. Andra planer som sprack och inte blev av. Tur var väl det!
Men ibland funderar jag på livets små krökar och omvägar. Det finns så många tänk om. Jag är överlycklig att livet tog den vägen det gjorde den kvällen. Just nu lever jag min dröm.
Men sliding doors har ändå sattt sin prägel på mig. Vad händer i de alternativa världarna? Finns de? Hur mår jag där?
Maken och jag pratade om det häromdagen. Frågan om vi hade träffats i alla fall. Jag vill tro det. Jag tror att Gud ville att vi skulle träffas och hade sett till att det hände. Jag tror att det finns en större plan ändå.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Var ska man fira gudstjänst?

Jag har två kollegor på jobbet som nästan alltid firar gudstjänst i den församlingen där vi tjänstgör. Ingen av dem bor i församlingen utan åker dit enkom för att gå på gudstjänst. Det gör inte jag. Dels tror jag för att jag har dubbelt så långt som de har men också för att jag varit fruktansvärt dålig på att fira gudstjänst på senaste tiden. Jag sover och sover istället när jag har haft möjligheten. Nu när jag kan göra det i veckorna kanske det blir bättre.
Men jag tänker nog inte åka till jobbet i alla fall. Inte när vår församlingskyrka ligger på spaningsavstånd från köksfönstret. Jag kan mer eller mindre gå när de börjar ringa (i alla fall tidigare när jag kunde gå). Dessutom tycker jag att det finns en poäng med att gå i kyrkan där vi bor. Jag tycker också om att jag kan komma på gudstjänsten hälsa lite på folk och sen pipa hem igen så snabbt jag kan och faktiskt vara hemma så pass snabbt att dagen fortfarande finns kvar. Lite av anonymiteten är ju det jag uppskattar!
Jag hade egentligen velat att vi skulle gifta oss i hemförsamlingen också men det blev inte så på grund av massa orsaker. Men det blir lite förvirrande att ha en församling där man känner sig hemma för att jag jobbar där och en som jag vill ska vara hemförsamlingen! Sen finns ju mitt andliga hem som faktiskt fortfarande är Domkyrkan i gamla hemstaden. Det är lite småknepigt. Hemförsamlingen liknar nog mer Domkyrkan än vad min jobbförsamling gör.
Nu när jag inte ska jobba på ett tag kanske jag kommer igång med att gå på gudstjänst i min hemförsamling igen. Men knepigt är det.

Kult

Vi har fått hem lite hemstickade kläder från svärföräldrarna. Bland många andra coola saker fanns dessa två tröjor. Alf och Bamse! Jag är återigen fantastiskt imponerad. Det är min svärmor som stickat dessa till maken och svågern en gång i tiden. Hon säger att hon glömt hur man gör men jag ska nog locka fram det. Jag önskar att jag på egen hand kunde ta mig från att sticka rakt fram i form av halsdukar och minifiltar men jag behöver vägledning!
Maken önskar sig en liknande tröja fast i hans storlek... Kanske med Dundermusen. (Minns ni honom?) Om jag börjar nu kanske jag är klar om fyra år.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Lite bak

Eftersom jag hade sista hela dagen innan föräldraledigheten igår bestämde jag mig för att baka. Lotten föll på semlor. Fast jag insåg snabbt att jag inte visste hur många som skulle vara på jobbet. Dessutom är det inte fantastiskt kul att göra semelbullar. Därför bestämde jag mig för att göra en jättesemla.
Det blev väldigt bra och uppskattat! Grädden blandades med mandelmassan när jag vispade. Jag borde haft lite mer vanligt vispad grädde att blanda ihop det med bara för den pös ihop lite. När jag vispade mer blev det nästan lite mer smet än grädde.
Men nu vet jag hur jag gör och har den fantastiska ingrediensen hjorthornssalt hemma. Alltså kanske jag kan ta mig för att baka mer semlor någon dag...

Published with Blogger-droid v1.6.5

Dagdrömmar

Trots att jag alltid bott i lägenhet dagdrömmer jag ofta om att bo i hus. Lustigt egentligen, jag som är så mörkrädd. Jag vet vilket sorts hus jag skulle vilja ha. Ett med brutet tak och lite snickarglädje. Sekelskifte, öppen spis och lagom lummig trädgård. I vår lokaltidning fanns två sådana hus ute för försäljning nu. Nyfiket tittade jag på priset. Tänkte att sen om några år kanske. Det ena hade ett utgångspris på lite över 6 miljoner. Det andra låg på lite över 7,7....
Jag tror att mina dagdrömmar kommer att få fortsätta vara drömmar. Det är fantasisummor för oss här hemma.
Men drömma ska man ju!

Published with Blogger-droid v1.6.5

Same same but different?

Om man lyssnar på dessa två sånger tycker jag man hör en ganska klar likhet. Eller?

Idiot förpackning!

Jag beställde en mjuklift till Ärtans barnvagn för ett tag sen. Idag hämtade jag den på posten. Jag antog att den inte skulle vara så tung, den ska ju gå att enkelt bära på. Döm om min förvåning när mannen på det som förut var posten kom ut med detta paket. Helt gigantiskt!!
Hur tänkte de där? Själva liften låg mitt i och behövde verkligen inte två uppsprättade flyttkartonger.... Vem är logistik ansvarig på företaget? Betalar de för vikt eller skrymmande paket? Helt fruktansvärt idiotiskt. Just nu står jättekartongen i hallen i väntan på att vi ska ta den till återvinningsstationen... Om jag inte behöver ett segel eller liknande innan dess. Puckon.

Published with Blogger-droid v1.6.5

En ny bekantskap

Jag har på senare månader lärt känna en ny bekantskap. En bra vän med spännande syn på världen, nämligen DN värld som kommer med jämna mellanrum. Jag har inte riktigt förstått med vilken intervall...
Nu senaste numret bjöd på reportage från hotellen i Egypten, fånglägret Guantanamo samt en intervju med Keiko Fujimora som är dotter till Perus förre ledare.
Förutom det finns det krönikor från olika korrespondenter i hela världen. Det är verkligen ett bra magasin. Jag lär mig massa och känner att lite fler saker än barnsängar och förvärkar faktiskt får plats i mitt huvud. Min värld som i och med att jag är mer och mer hemma blir mindre får möjlighet att utökas igen.
Om ni inte haft möjlighet att läsa detta magasin uppmanar jag er att göra det.
Till nästa gång hoppas jag att det kommer ett reportage om varför Katri Linna blev sparkad för det har jag helt missat i min bubbla. Någon som vet? Någon som kan förklara?

Published with Blogger-droid v1.6.5

Ändå lite betryggande

Jag hörde en tragisk nyhet på radio i morse. Polisen har skjutit ihjäl en ung man i Eskilstuna i natt. Han hade antagligen dödat sin mamma innan med en kniv. När polisen kom viftade han med kniven och vägrade lägga den i från sig, då sköt de honom. Tyvärr så illa att han dog.
Hela händelsen är tragisk. Jag vet inte men man kan ju misstänka missbruk, mentala problem eller liknande som orsak till detta familjedrama. Oavsett orsaken är det tragiskt. Det jag ändå någonstans finner betryggande är att radion rapporterar om detta. Att det anses vara en tillräckligt stor nyhet att rapportera om. Att vi inte är så pass blase att en person som dör vid ett polisingripande är vardag. Det är fortfarande oerhört ovanligt. Det är betryggande enligt mig.

Published with Blogger-droid v1.6.5