Jag blev så himla irriterad när jag läste DN:s söndagsbilaga idag. En av krönikorna handlade om att vi 80-talister är så otroligt bortskämda och arroganta. Att vi inte gör någonting med våra liv och så vidare och så vidare. Jag känner att jag inte hör till denna grupp. Jag känner väldigt många 80-talister som inte är så heller.
Bland annat Innie på Tankestormar. Hon är 80-talist och en enormt duktig entreprenör, föreläsare och kanske framförallt en stark människa.
Detsamma gäller väldigt många av mina vänner. De är starka, drivna och alltid på gång. En av mina vänner är ordförande för något scoutgrej och har en massa annat andra stora åtaganden. Jag känner inte igen mig eller mina vänner i deras beskrivning.
Men varför är det så att vi så ofta beskrivs som lata och oförskämda? Finns det någon slags gräns mellan äldre och yngre 80-talister eller är det 90-talisterna som beskrivs? Jag undrar verkligen vad alla dessa underliga idéer kommer ifrån. Jag känner inte igen mig som sagt. Jag vill inte känna igen mig.
Ärtigt värre!
17 timmar sedan
2 kommentarer:
Det är de yngre 80-talisterna, gränsen går nog nånstans vid 1985 (fast det finns förstås undantag även där). Men jag kan intyga efter att bara ha jobbat 1,5 månad bland massa unga 80-talister att de har blivit curlade intill förbannelse och kan inte göra nåt själva. Så känn dig inte träffad. / Helena
Jag har också hört mycket om 80-talisterna, och jag kan väl se ett uns av sanning i det. Inte så mycket det du återberättar av krönikan, men snarare det söndercurlade som anonym/Helena beskriver. Sen är jag absolut allergisk mot att dra tio årskullar över en kam, det är bara banalt. Älskar det här citatet som tillskrivs Sokrates (400 f. Kr.). Det ger en smula perspektiv på saken:
”Vår tids ungdom älskar inget annat än lyxen och lättjan. Unga män och kvinnor uppför sig sämre än någonsin. De föraktar varje auktoritet och hyser ingen respekt för åldern. Vår tids barn har blivit tyranner över oss. De reser sig inte ens om en äldre person träder in i ett rum. De är uppkäftiga mot sina föräldrar och andra. De stör varje hyfsat samtal mellan vettiga människor. De har dåliga matvanor och har blivit sina lärares skräck.”
Skicka en kommentar