Gamla bekanta

Nu har värmen äntligen kommit. Min kropp sträcker lite extra mycket på sig och jag längtar efter ett glas rosévin på balkongen. Det känns som om hela jag tinar upp efter en otroligt lång vinter. Jag hoppas verkligen att värmen håller i sig hela sommaren!
Men nu när värmen återkommer möter jag även en del av mina gamla bekantskaper igen. Jag upptäckte igår att mina fötter redan tycker att det är tillräckligt varmt för att svullna till dubbelstorlek. Detta ledda till att jag fick mina sedvanliga skavsår på hälarna. De vätskade sig och jag hade enorma blåsor! För att ta mig hem fick jag låna ett par skor. De i sin tur gav mig lite skavsår ovanpå foten. När jag sedan stod på tunnelbanan hem kände jag den där skräcken som bara en fullpackad tunnelbana och bara fötter i sandaler kan ge. Jag försökte förbrilt att hålla undan mina känsliga tår från att hamna under någon annan människas mer klackförsedda fötter. Jag inser att dessa två bekantskaper som jag alltid glömmer bort men så raskt påminns om varje vår kommer komma tillbaka nästa vår, kanske varje vår. Men någonstans så gör ju inte det någonting för det är ju även andra bekantskaper som kommer tillbaka. Värmen till exempel, doften av nyklippt gräs och lyckan av att få äta en piggelin i solen.