Tydligen har jag en dödslängtan!

Idag tog min fining som jag träffade i lördags med mig till militärens hinderbana här i närheten. Jag hade panik hela dagen, vad hade jag gett mig in på??? En vis person sa att det var nyttigt för psyket att göra saker man inte vill ibland så jag släpade mig iväg. Lite för att visa för finingens nye pojkvän att jag faktiskt inte bangar heller!
Vi skuttade (eller flåsade) oss runt banan. Hon har betydligt bättre överkroppsstyrka än vad jag har men jag tror jag hade lite lite bättre fotfäste! När jag skulle hoppa ner från ett högt hinder lyckades jag landa på rumpan i sanden och jag misstänker att jag kommer att ha ett ganska stort blåmärke där imorgon. Finingen sa att det gör ju inget för ingen ska ju titta där. Sant men ändå! Efter det blev jag lite fegare (jag är ju lite små feg från början) och vågade inte riktigt hoppa från fler hinder.
Roligt var det i alla fall, kanske mest för att det var med en fin vän. Jobbigt var det definitivt också. Ytterligare ett skäl till att min dröm jag hade som sjuåring att bli militär inte hade gått i uppfyllelse.
Jag ger er också Eddie Izzards version av militären.

Ps: Vi ska se honom i december! Yeay!