Meditativstickning

Häromveckan kom jag hem och svor som en borstbindare. Orsaken (den gången) var att jag kände att jag inte gjorde något konstruktivt på dagarna och att det kostar mig flera hundra i veckan att pendla och sambon och jag hinner aldrig ses. Min lösning på det hela var att jag tänkte att jag skulle börja sticka. Ungefär samtidigt så började "Morgonpasset" i P3 sticka, virka och pyssla i sina sändningar på morgonen. Efter detta började jag faktiskt att drömma om stickning. Jag tänkte mig att det skulle vara en bra sysselsättning för mig på tåget eller kanske på lektionerna. I skolan finns en fantastisk tjej som jag känner lite så där sen innan och hon erbjöd sig att hjälpa mig. Sagt och gjort. Jag gick och handlade stickor och garn som jag tog med mig idag. Vi knallade iväg till ett fik och sen satt vi där i nästan två timmar och hon hjälpte mig att sticka. Jag stickade dessutom på tåget hem. Det var lite småknepigt när det skumpade men gick över förväntan. Mamma skrattade lite när jag ringde på väg hem från tåget och frågade om hon har några stickor kvar som jag kan få låna. Hon tycker att det lät otroligt att stickning och jag skulle kunna vara en bra kombination. Jag vet inte riktigt vad hon menar med det....
Det enda jag vet är i alla fall att det känns bra och att det på en lapp i garnaffären stod att 20 minuters stickning är lika meditativt som att göra yoga i 20 minuter. Det är bra nog för mig!
Nu ska jag göra lite grönt te och ta med min stickning till soffan och meditera lite!