Det var vad min vän sa till mig när jag berättade att jag börjat ägna mig åt kaloriräkning. Hon lät dessutom lagom impad..... Det var väl kanske inte helt genomtänkt. Jag insåg dessutom att jag äter betydligt mycket mindre än vad de vill. Att behöva räkna varenda liten kalori gjorde inte saken bättre. Då åt jag ännu mindre. Så igår åt jag (om deras räknare nu är som den ska) lite under 1000 kalorier. Sen så tränade jag också så enligt deras räknare fick jag i mig runt 600 kalorier. Den ena sidan av mig hurrar åt att jag kunde äta så få men önskar att jag kunde äta färre medan den andra sidan av mig kommer fram till att det hela kanske inte är så bra. Jag bannade mig själv för att jag överhuvudtaget pysslade med det här. Suck. Därav "Fiffigt Elin". Hmm...
Men då är det skönt att ha vänner som skäller på en då och som skickar arga men kärleksfulla mail till en. Vilket jag tänkte på igen när jag hörde en av mina favoritsånger med Kirk Franklin. Här är refrängen som påminner mig så otroligt mycket om mina vänner som alltid finns där.
I am here you don't have to worry
I can see your tears
I'll be there in a hurry when you call
Friends are there to catch you when you fall
Here's my shoulder you can lean on me
Jag blir snäll av flanell
2 timmar sedan
3 kommentarer:
just det darling! Fiffigt Elin!
600 kalorier är ju galet lite! Skärpning!
*spänner ögonen i dig ordentligt så du slutar*
Skicka en kommentar