Anglofiering

Igår var H och hennes J och jag på sommarbio. Det är en av mina favoritgrejer med sommaren, att man kan sitta ute och titta på bio. När vi satt där hade arrangörerna kommit på att vi behövde roas medan vi väntade på filmen. De hade tagit dit "Stockholm linedancers" för att roa oss. De dansade för oss en stund medan vi förstrött tittade på och sedan skulle det vara workshop! Den ende mannen i sällskapet ställde sig på scenen och förklarade för de som var hågade hur man skulle göra. Inget fel på det. Men sen när han skulle räkna in de dansande brast det för oss. Han klämde varje gång ur sig ett "sääääävän äjt!" alltså seven, eight och sen satte takten igång. Man kanske måste varit där för att förstå men jag funderade över varför han inte bara sa sju, åtta..... Nog för att linedance är amerikanskt men ändå! Vi diskuterade även varför det är coolare (nåja) att dansa linedance än vad det är att dansa svensk folkdans. De svenska folkdanserna är tydligen utdöende för att ingen vill dansa dem. Det vore faktiskt tragiskt om vi tappade hela denna del av vårt kulturarv...... (Fast jag vet inte om jag vill vara den som räddar danserna)

Även DN har funderat över detta. Vårt svenska språk blir mer och mer påverkat av engelskan och vi glömmer våra egna gamla ord. H och J och jag diskuterade även detta igår när vi var och kollade på slott. Får man skriva dej eller måste man skriva dig? (Jag anser dig) Är googla ett verb eller inte? På DN:s hemsida kan man adoptera gamla svenska ord och arbeta för deras överlevnad. Många av orden förstår jag att de måste bevaras eftersom de inte används så ofta. Som Ackuschörska (vilket betyder barnmorska). Det är kanske inte ett ord man använder varje dag. Ett ord jag däremot inte förstår varför man måste adoptera är pojke. Änvänds verkligen inte det??? Jag tycker att jag använder det alltsom oftast. Konstigt.

Nå jag uppmanar er nu att adoptera ett ord och göra ett försök till att behålla våra gamla svenska ord eller om ni hellre vill det så kan ni börja dansa folkdans!