Inte hemma i min hemförsamling?

Eftersom vi trots allt tillhör en folkkyrka så tänkte jag när vi flyttade att det var min hemförsamlingskyrka jag skulle börja gå till. Eftersom jag i min enfald trodde att det var kyrkan som vi ser från våra balkonger som var hemförsamlingen gick jag dit. Jag har gått där en del sen vi flyttade (nej inte så mycket som jag kanske velat) och är väl inte helt hemma i liturgin men börjar vänja mig. Jag har efter påhejningar av klasskamrater börjat stå helt själv under nattvardsbönen och det går bra. Jag trivs också väldigt bra i kyrkorummet. Det är en rödtegelbyggnad med jättehögt i tak och väldigt lite traditionella dekorationer. Altartavlan ser ut att vara av Bror Hjort och trots sin etnocentrism tycker jag att den är väldigt vacker. Jag är ändå nöjd med att det är min hemförsamling.
Tills det visade sig att det nog inte är min hemförsamling. Stiftet behöver ett intyg på att jag är döpt, konfirmerad och medlem i Svenska kyrkan inför prästvigningen (lite sent nu att komma på det kan man tycka men det är tydligen rutin) så jag ringde till församlingen. Där sa de förvånat att jag inte är medlem där utan i en församling med sina kyrkor en bra bit bort. Detta förvånade både mig och kanslisten. När jag förklarade vilket hus jag bor i blev hon väldigt konfunderad. Hon lovade dock att se till att jag får mina intyg på att jag är med och sen ska hon ringa till Uppsala och se till att jag hamnar rätt.
Det är lustigt det här med församlingsgränser....