Samboskap

Nu har vi levt tillsammans i min inte alltför stora lägenhet i ungefär tre veckor. Det har gått väldigt bra förutom att jag fått lite panik med jämna mellanrum över de kartonger och kassar som ännu inte riktigt fått någonstans att bo. Vi håller också så sakteliga på att vänja oss vid att bara fnutta runt när den andra är hemma. Man kan ju trots allt inte göra saker tillsammans hela tiden. Jag är van vid att vara själv delar av tiden precis som sambon men just nu har vi verkligen samma samma tider. Vi har till och med åkt samma nattbuss hem från jobbet. Det är absolut inget fel i det men båda har ju behov av att göra sina grejer. Jag vill sitta och läsa mina bloggar, forum och annat, han samma sak. Då blir det ju lite jobbigt med bara en dator med Internet. Sen har jag varit extremt tråkig de senaste dagarna då jag tagit tag i det absolut sista för min examen, den förhatliga portfoliouppgiften, så jag har bara suttit och svurit och skrivit. För att inte bara ha tråkigt spelar vi i alla fall Batman ihop på PS3:an och igår spelade vi till och med analogt spel (som jag lät sambon vinna, ha!)
Självklart har vi inte helt samma vanor vid hur ofta saker ska plockas undan eller det ska diskas, dammsugas eller andra roliga uppgifter men jag tror att det löser sig. Rak kommunikation som jag sa till H häromdagen. De små problemen vägs då snabbt upp när jag inser att jag har en underbar sambo som kan hjälpa mig få fram min rakhyvel som ramlat in under badkaret och som jag inte når!