Skrämmande

Igår var vi på Gröna Lund. Vi spelade fem kamp och jag kom i sedvanlig ordning sist. Det är tur att det är sambon som är tävlingsmänniskan i vårt förhållande för han vann. Jag var mest nöjd med att jag slog honom i pistolskytte. Ha!
Vi var där med lilla S hennes väldigt snart blivande man och en av hans vänner. Det var väldigt kul och trevligt. Den blivande mannen hade tydligen dödslängtan (hmm kalla fötter?!??!!) och skulle åka alla äckligheter. Han lyckades få med sig sambon i en del av dem. Lilla S och jag nöjde oss med Lustiga huset, flygande mattan därifrån tyckte vi var lagom läskig.
Men sen gick det överstyr. Då skulle Lilla S nödvändigtvis ha med oss alla in i Spökhuset. Jag avskyr spökhuset! Det är verkligen ingen överdrift. Jag ville helst rusa igenom och hålla för ögonen. Sambon lovade att gå bakom så ingen kunde ta i mig. Problemet var bara att han ville få valuta för pengarna och ville gå långsamt och sticka in händerna i dörröppningar och sådant dumt. Jag blev nästan arg på honom. De stackars spöken som kom för att ge sig på oss stirrade jag ut. Jag har ju fått lära mig att de inte får röra en så jag tänkte att om jag stirrar på dem tillräckligt länge så går de. Det gjorde dem. Min vinst. Jag var helt slut när vi kom ut. Har jag sagt att jag hatar spökhus???

Tidigare på dagen var vi med om en annan obehaglig sak. Vi satt och åt på ett trevligt libanesiskt ställe när sambon tittade över min axel och sa något som inte alls passade in i samtalet. Förvirrade vände sig jag och kamraten som satt bredvid oss om och där stod en stenad barfota man och stirrade på vår mat. Det kändes som om han dräglade! Efter en stund sa han att det såg gott ut (vilket det var) och frågade om han kunde få något. Mycket okristligt svarade jag nej! Min mat rör man inte innan jag har ätit klart. Basta! Han vimsade vidare bland sina ångor.

Lilla S blivande man verkade i alla fall nöjd med besöket i storstan, som han sa man får vara med om alla möjliga underliga saker här.