onsdag 30 december 2009

Jag slår på stort!

Jag tänkte att jag skulle bjuda på en decenniekrönika och inte bara en årskrönika. Det är ju trots allt 00-talets sista flämtande dagar vi upplever nu.

2000: Mitt livs hittills jobbigaste år. I mars dog mormor, en av mina tre stöttepelare. I oktober dog pappa. Jag hann aldrig sörja klart mormor och sorgen efter de båda lever fortfarande i mitt hjärta. Fast det var inte bara det som hände det året. Jag bestämde mig också för att plugga utomlands och bodde i Dominkanska republiken från augusti tills pappa dog. Jag träffade också mitt XP och vi förlovade oss.

2001: Jag ramlade längre och längre ner i mitt mörka hål som jag varit i större delen av 00-talet. Pappas död tog hårdare på mig än vad jag ville erkänna och jag höll all sorg inom mig. Förutom det gick jag på gymnasiet och tog studenten. Jag sökte till Södertörns högskola och började där i augusti. Där lärde jag känna massa trevliga människor och gjorde det som studenter gör mest, festar. Jag bodde tillsammans med XP och lekte vuxen.

2002: Något av ett mellanår. Jag pluggar vidare och mår väl inte helt hundra. XP och jag kämpar på trots allt men det är väl inte helt hundra mellan oss heller. Det som är bra som händer är att föräldrarna gifter sig, syster K och hennes man gifter sig och deras fina lilla Trollsmurf föds i september.

2003: XP och jag separerar och jag träffar XA. Jag bor själv för första gången i mitt liv och får en ventelationskåpa i huvudet som gör att jag får en whiplashskada som fortfarande bråkar med mig. I december gör XA slut med mig (för första gången) och det utlöser en massa underliga saker i mig och skickar ner mig i ätstörningsträsket igen.

2004: Skriver c-uppsats och går ner 15 kilo på ungefär två månader. Tar till slut tag i det hela och börjar styra upp mitt liv. XA och jag fjantar fram och tillbaka under våren men jag är för sjuk för att det ska kunna bli något. Blir på sommaren återigen tillsammans med XA och vi lappar ihop det hela mellan oss.

2005:H och jag åker till Limerick för att plugga. Det var otroligt roligt och spännande trots att H var sjuk större delen av tiden stackarn. Hon måste vara allergisk mot mögel. XA får reda på att Försvarsmakten backar på alla sina löften igen så vi stannar i Stockholm och jag inser att det är präst jag ska bli och börjar läsa teologi.

2006:En hektisk vår. Jobbar två jobb, lär mig köra buss och pluggar heltid. Är helt slut de stunder jag inte pluggar eller jobbar. XA får nya bud av Försvarsmakten och vi bestämmer oss för att flytta söder över. Vi reser också till New York med T och slipper undan snökaoset i Sverige. Jag lyckas fixa så jag kan byta studieort och fortsätter med teologin längre söder över. Lär känna massa underbara människor genom skolan och kyrkan. Trots att jag inte trivs i staden hittar jag mitt andliga hem.

2007: Ett underligt år. Jag äter medicin på våren men inte på hösten förvånande nog. Jag fyller 25 år och har brakkalas med T i slutet av sommaren. Vi låg bredvid en pool i Portugal och planerar detta. Jag blir också antagen som prästkandidat. I september gör XA slut (igen...) och jag flyttar till studentkorridor där jag lever ÄKTA studentliv på alla möjliga sätt.

2008:Sitter på nyårsafton och känner mig lite ensam och alldeles för singel för att vara helt nöjd. Går fem dagar senare på bio och ser en usel film men träffar en fantastisk människa. Min fine fine sambo. Äter återigen medicin under året och försöker sluta till sommaren vilket slutar i katastrof så jag fortsätter knapra piller. Sambon och jag pendlar fram och tillbaka mellan Stockholm och studentstaden för att kunna ses innan jag flyttar hem under sommaren. Flyttar först in i hans lägenhet och sen in i min egen i stan. Jag kör buss 60% och pluggar 70% men det funkar med stöd från alla håll. Till vintern börjar vi fundera över hur vi ska göra för att kunna bilda gemensamt bo så småningom och hittar nya lägenheten. (Eller rättare sagt planerna på att bygga den).

2009:Vi gör slag i saken och bokar lägenheten. Sambon säljer sin lägenhet och vi flyttar tillfälligt ihop i stan. Fortsätter köra buss och plugga. Blir klar med allt på sommaren och börjar slutåret i Uppsala. Börjar i ny klass och anpassar mig från att ha jobbat natt till att helt plötsligt gå upp halv sex på morgonen. Slutar med medicin och denna gång går det mycket bättre. Flyttpackar och flyttar. Bor numera i ett riktigt ordnat vuxet hem tillsammans med sambon. Så kan det gå.

Undrar vad nästa årtionde har framför mig. Förhoppningsvis kommer det att bli lite lugnare. Jag vet inte om jag orkar med en liknande berg och dalbana igen. Men jag vet att jag kommer att börja det med min fine sambo i vår fina lägenhet tillsammans med massa goda vänner!
Gott nytt på er alla!

2 kommentarer:

Emelie sa...

Du är bäst! Vi är bäst!
Tänk vad vi har klarat. Jag är så glad att du flyttade hit så vi kunde lära känna varandra. Utan dig hade det tagit mycket längre tid innan jag börjat äta medicin. DU är bäst och jag tycker så hemskt mycket om dig.

Ögonblink sa...

Din kränika visar återigen det jag egentligen redan visste - att du är stark! Och jag tackar den där dåliga filmen och att alla solar, månar och gudar var överens just den kvällen när du och A träffades av många många nledningar. Du är fantastisk!