fredag 8 maj 2009

Berg och dalvana





Som de flesta andra hade jag Kent som soundtrack till min tonårsångest. Med dem i öronen kände jag att det i alla fall fanns någon som förstod mig. Men den här låten fastnade även efteråt. Den har blivit som ett soundtrack för mitt liv. Nu tillägnar jag den till er som finns här för mig när det går upp och när det går ner. Ni som står ut.


På vägen tvättas spåren bort
en olycka blir minnen blott
Rusningstid strax innan Jul
så glömmer nån ett varningsljus

När Jag blir grå
När Jag faller
Orkar Du för två?
När idag blir igår
Kommer Du att älska mig
då?

En gammal sång får en helt ny text
en äcklig röst som billig sex
& Jag har inga vänner kvar
Visst är livet underbart

När Jag blir grå
När Jag faller
Orkar Du för två?
När idag blir igår
Kommer Du att älska mig
då?

Det spelar ingen roll
om Du håller mig hårt
Ingen kommer att
minnas om 100 år
Jag är rädd att man glömmer
glömmer allt
Som vi glömde att vi
älskade varandra

Håll ut Jag behöver dig
Håll ut Jag behöver dig
Håll ut Jag behöver dig
Håll ut Stå ut med mig

Stå ut med mig
Jag behöver dig
Jag behöver dig
Stå ut med mig
Jag behöver dig
Jag härdar ut med dig
Stå ut med mig
Jag behöver dig
Stå ut med mig
Jag behöver dig

Inga kommentarer: