Om ungefär en timme infaller det magiska datumet. Det datumet som markerar att det är ett år sedan pojkvännen och jag hittade varandra i en ganska alkohol indränkt historia. Det är ett år sedan vi med vår gemensamme vän på varsitt håll bestämde att vi skulle se "Arn". Filmen var inte den bästa jag sett men kvällen fortsatte vidare ut. Vi umgicks, drack öl och pratade pratade pratade. Flera gånger under kvällen poängterade eller frågade om vi verkligen inte redan var ett par. Nej nej nej svarade vi men jag tror nog att vi båda kanske funderade över om det inte vore en bra idé. Efter inte alltför mycket övertalande fick jag pojkvännen att ta med mig hem och där bjöd han mig på frukost dagen efter. Finare hårdbrödmackor med gurka och apelsinjuice har jag aldrig fått. Sen kom den där jobbiga fast roliga perioden när man inte riktigt vet var man har varandra. Jag löste nog det hela ganska enkelt genom att helt sonika flytta hem till pojkvännen under den vecka som var kvar för mig i Stockholm. När jag åkte tillbaka hade vi väl typ bestämt att vi var ett par men inte riktigt. Sen åkte pojkvännen till Alperna och jag outade att jag var kär i honom. Efter det inleddes ett halvårs distansförhållande som är ungefär lika kul att ha som det låter. Sen till sommaren flyttade jag återigen glatt in hos pojkvännen för att en månad senare flytta ut igen och hem till mig. Att bo i samma stad är helt fantastiskt och att kunna träffa pojkvännen ungefär varje dag är UNDERBART! Nu får vi se vad nästa år har till oss. Jag hoppas på mer tid tillsammans och de naturliga utvecklingarna av förhållandet. Jag ser fram emot det i alla fall.
2 kommentarer:
Fint att han är till sån belåtenhet! :-) Men på lördag är han MIN pojkvän! ;-)
Jag tar ju på mig lite av äran att ni fann varandra...
Jag var ju liksom med.. =)
Skicka en kommentar