söndag 21 november 2010

Finkultur

Igår var T och jag på Faust på Folkoperan. Jag hade köpt biljetter åt oss till honom i födelsedagspresent. Det är bra att ge bort presenter som man själv får dra nytta av! För några veckor sedan ringde de och meddelade att vi var flyttade från våra platser på grund av en tv-inspelning. Tydligen spelade de in föreställningen för att kunna visa den i 3D senare.... Opera i 3D på bio. Jag är skeptisk. Vi fick ett program och kaffebiljetter som plåster på såren. Inte fy skam i och för sig.
Platserna vi fick var knappt märkbart sämre än de jag de facto hade beställt.
Opera är fantastiskt tycker jag. Det är svårt att begripa att de kan göra allt de gör med rösten. Att någon kan kontrollera sin röst till den nivån. På folkoperan sjunger de dessutom på svenska vilket gör det hela lite mer tillgängligt. Scenografin och scripta är också lite modernare så att man ska känna att det ligger en lite närmare.
Det enda problemet jag upplevde igår var att jag inte riktigt förstod hur de hade tänkt med kampen mellan det onda och det goda. Historien bygger på att Gud och djävulen utsätter ett kvarter i Paris för ett experiment om det onda eller det goda ska vinna. Mitt i allt sitter Faust och Marguerite fast. Faust älskar Marguerite men hon lägger inte märke till honom. Hon känner sig blyg och kysk innan Mefistofeles (den karaktär som representerar de högre makterna) ser till att hon får en massa smycken av Faust. Då ger hon minsann efter. Schysst kvinnosyn. Eller?!?!? (Nå den skrevs ju på 1850-talet så man kanske inte kan begära mer).
Hur som haver är det alltså Mefistofeles som är den som utövar experimentet. Lite som Jobsbok skulle jag vilja påstå.
Men är han Gud eller Satan? Det tycks variera genom hela operan och i slutet förvirrades jag totalt. Jag har dock en bestämd känsla av att Gud vann och det är ju sympatiskt.
Är det så att jag har svårt att ta till mig dessa bilder av Gud eftersom jag har svårt att ta till mig bilden av Satan? I min tro är Satan på något sätt borta. Jag tror inte på en ensam ond makt. För mig är det inte möjligt eftersom jag tror att Gud är allsmäktig. Däremot tror jag på människors fria vilja och den kärlekslöshet som finns ibland oss. Dessa två gemensamt brukar leda till onda saker.
Naturkatastrofer brukar folk fråga mig då. Ja, de är lite knepigare. Men många av de katastrofer vi drabbas av idag är ju tyvärr en följd av människors kärlekslöshet och själviskhet. Många jordskred och översvämningar drabbar oss för att vi inte tagit hand om jorden ordentligt och byggt bort eller skövlat de naturliga barriärerna som har funnits där förut. Tragiskt men sant. Jag menar inte att vi får skylla oss själva utan konstaterar bara.
Det här fick Faust mig att fundera över.
Tänk vad bra det är med lite finkultur ibland!

Inga kommentarer: