fredag 29 oktober 2010

Jag säger upp mig!

I tisdags var jag hemma sjuk. Det ska man tydligen inte vara som präst. Hur jag skulle ta mig till jobbet med migrän ifrågastätter jag starkt... Det brukar aldrig sluta bra. När jag kom i onsdags fick jag reda på att en del av mina tanter jag skulle ha träffat blev sura för att min grupp blev inställd. Det är ju tråkigt men det visar sig också att Kyrkoherden samt handledaren blev sura. Tydligen skulle jag ha ringt min handledare. Det är det ingen som har berättat för mig. I sanningens namn är det ingen som har berättat alls hur jag ska göra när jag sjukanmäler mig. Sist försökte jag ringa runt till diverse medarbetare innan jag fick tag i någon. Känns så där när huvudet sprängs och man kräks. Så nu har jag mailat och skrivit det att jag ber om ursäkt att det blev knasigt i tisdags men att jag vill veta hur det är tänkt att jag ska göra när jag är sjuk. Vem ska jag ringa till? Meddelar sen den personen alla andra jag ska träffa den dagen? Kan jag lita till att de verkligen gör det?
Så mycket tjafs för att kommunikationen inte är klar! Det är väl det vanliga i och för sig. Just idag var det väl otur att jag fick reda på det för det gjorde mig INTE på bättre humör.
Bah!
Nu ska jag äta äpple och få upp mitt blodsocker så jag blir go och glad till eftermiddagen.

1 kommentar:

Mia sa...

Då kan du ändå vara glad att inte jobba i en frikyrka. Är man sjuk så får man minsann själv se till så att alla som är berörda får veta. Med andra ord så undviker man in i det längsta att vara sjuk...