Road rage, lösningen på alla problem?

Min dominkanska syster har kommit! Yeay! Jag hann inte hämta henne igår för jag var tvungen att jobba, mamma fick det ärorika uppdraget. När jag väl dök upp med andan i halsen och mässhaken i högsta hugg utanför dômen var jag lite små svettig. Jag hade ingen aning om jag kunde parkera där jag gjorde men efter samtal med en mycket trevlig lapplisa löste det sig. Mamma fick vakta bilen. Sen var det dags att skjutsa hem mamma. På väg mot hennes hem var det lite rörigt. Det är lite mycket i stan nu med det stora bröllopet och allt. Mitt tålamod var definitivt slut! Jag tutade argt och svor. Min stackars dominkanska syster satt i baksätet och undrade vad som hade hänt med mig. Men samtidigt sa hon att det var som om jag körde i Santo domingo, fast jag behöver bli om möjligt än mer aggressiv för att platsa ordentligt där. Det var lite skönt att få släppa ut lite stress genom körningen. Det kanske inte var så snällt mot mina passagerare men de verkade inte bry sig nämnvärt. Så nu blandar vi spanska, engelska och svenska här hemma. Min stackars hjärna försöker hänga med och kunna säga visa saker på spanska men det går så där. Jag tror det löser sig om någon dag eller två. Kanske till och med efter vigningen!
Nu är det dags att bege sig till dômen igen för övning och prästexamen. Jag är lite nervös men intalar mig att jag är ett geni så det ska nog gå bra. Ska försöka att inte svara på spanska bara.