lördag 10 september 2011

De första tecknen

Maken och jag har pratat om dolda handikapp de senaste dagarna av flera anledningar. Vi hoppas och jag ber att Ärtan inte ska ha något. Vi hoppas också att vi kommer kunna ge honom den hjälp han behöver.
Men sen är det ju det där med egna barn och andras ungar. Det är svårt att se problem nära en själv. Vi kanske inte ser om Ärtan är annorlunda mot andra barn. Det enda vi kan hoppas på är att snälla människor runt omkring oss berättar det för oss. Jag kan också bara hoppas och be att vi faktiskt lyssnar på dem.
Så jag ber er som läser detta och träffar vår Ärta ibland att vara våra ögon och öron om vi själva inte klarar det.
Published with Blogger-droid v1.7.4

Inga kommentarer: