Tentadax

Så var det då dags igen. Att skriva tenta. Fina vännen gick upp i morse med en förvirrad Lunkentuss. Hon åt frukost med mig och försvann sen iväg ut i mörkret för att ha föreläsning. Det var längesen jag gick upp som vanliga människor, det brukar i regel inte funka med resten av mitt liv. Det var mörkt när jag vaknade! Sen när vännen gått gjorde jag mig i ordning och väntade på att tentan skulle komma. Klockan nio damp den ner. Kaffe kokades och dracks upp, banan har ätits och även lite naturgodis. Jag har nu skrivit utdrag till två av tre frågor och ska ta mig en liten paus för att rensa hjärnan inför den sista och enligt mig svåraste frågan. Önska mig lycka till!

Tantig???

Idag när jag var och handlade tog jag en liten lapp som skulle ge mig rabatt på brödet. Fem hela kronor!!!! Jag var väldigt nöjd med mig själv och mitt klipp tills jag började fundera. Är det inte så tanter uppför sig? Jag kom ju i ett tidigare inlägg fram till att jag inte är vuxen men jag kanske är tant? Jag har redan lite problem med tantigheten. Jag kan inte ha vissa kläder, typ dräkter eller blusar och liknande eftersom jag då ser ut som en pryd medelålders snipp lärarinna (ett problem jag delar med H), något jag verkligen inte är! Bekvämlighet har länge gått före coolhet när det gäller skor och jackor och jag har absolut inga problem att ha mössa och sulor för att inte frysa. Jag fick en pyjamas i flanell av T i julklapp vilket verkligen fyllt mig med glädje. Jag har ben som blir som stockar om de tvingas bära finskor eller om det råkar vara lite varmt ute. Flera gånger har jag konstaterat att det faktiskt vore skönt med fotvård för att ta hand om inte mina helt fina fötter, de gör ju trots allt lite ont..... Har jag alltså blivit tant?
Jag måste ändå försöka försvara mig. Jag har ju trots allt stora fina örhängen som är allt annat bekväma eftersom de fastnar i det mesta. Jag har också en förkärlek för färgglada ögonskuggor och glitter i en massa olika former. Jag kanske kan hålla bort tantigheten lite längre men jag känner att den kryper sig på allt eftersom. Kom bara ihåg mitt inlägg om broddar i höstas. HUVA!

Ett givande och ett tagande

Jag gillar att sova över hos folk. Jag gjorde inte det när jag var yngre och tyckte väl egentligen att det var mest jobbigt att ha folk som sov över hos mig. Det var liksom inte lika kul dagen efter (hmmm den känslan återkom faktiskt ibland under min singelperiod). Den här veckan ska jag först ha en kompis sovandes hemma hos mig för att hon ska hinna till sin föreläsning dagen efter och sen ska jag sova över hos en kompis för att kunna ta mig till prästvigningen på söndag. Jag ser det hela som ett givande och tagande. Även om det inte är samma person som sover här hos mig som jag sover hos så blir det nästan lite new age flummigt kosmiskt givande och tagande. Man kan inte bara kräva in saker om man inte är redo att göra samma sak för någon annan. Det gäller ju i och för sig ganska många saker men jag påminner bara mig själv lite extra idag.

Ett år

Om ungefär en timme infaller det magiska datumet. Det datumet som markerar att det är ett år sedan pojkvännen och jag hittade varandra i en ganska alkohol indränkt historia. Det är ett år sedan vi med vår gemensamme vän på varsitt håll bestämde att vi skulle se "Arn". Filmen var inte den bästa jag sett men kvällen fortsatte vidare ut. Vi umgicks, drack öl och pratade pratade pratade. Flera gånger under kvällen poängterade eller frågade om vi verkligen inte redan var ett par. Nej nej nej svarade vi men jag tror nog att vi båda kanske funderade över om det inte vore en bra idé. Efter inte alltför mycket övertalande fick jag pojkvännen att ta med mig hem och där bjöd han mig på frukost dagen efter. Finare hårdbrödmackor med gurka och apelsinjuice har jag aldrig fått. Sen kom den där jobbiga fast roliga perioden när man inte riktigt vet var man har varandra. Jag löste nog det hela ganska enkelt genom att helt sonika flytta hem till pojkvännen under den vecka som var kvar för mig i Stockholm. När jag åkte tillbaka hade vi väl typ bestämt att vi var ett par men inte riktigt. Sen åkte pojkvännen till Alperna och jag outade att jag var kär i honom. Efter det inleddes ett halvårs distansförhållande som är ungefär lika kul att ha som det låter. Sen till sommaren flyttade jag återigen glatt in hos pojkvännen för att en månad senare flytta ut igen och hem till mig. Att bo i samma stad är helt fantastiskt och att kunna träffa pojkvännen ungefär varje dag är UNDERBART! Nu får vi se vad nästa år har till oss. Jag hoppas på mer tid tillsammans och de naturliga utvecklingarna av förhållandet. Jag ser fram emot det i alla fall.

Snuskiga träningsmaskiner

Igår när jag var och invigde träningsåret insåg jag att en del av gymmets träningsmaskiner faktiskt är lite snuskiga. Inte så mycket i den meningen att de är smutsiga för folk är faktiskt ganska duktiga på att torka bort sitt svett. Nej snarare så att de har snuskiga fantasi... Eller kanske snarare de människor som programmerar maskinerna. En av cyklarna blinkade glatt budskapet "Ride on me" mot mig när jag gick förbi och en crosstrainer föreslog lite förföriskt "Grip my handles". Jag tycket att det hela kändes lite pikant och förvirrande så jag valde det säkra löpbandet i stället som inte hade några skumma försalg att komma med.

Vår?

Ett tecken för mig att våren är i antågande är att HM-katalogen för våren dyker upp vilket den till min stora förvåning gjorde idag. Är det verkligen så att jag ska börja förvänta mig vår? Jag har ju inte hunnit förvänta mig vinter ännu!!! Jag tror nog att jag kan hålla med en gammal vän som för snart tio år sen (är jag så gammal??) "Det blir inte vår i januari". Nej det är nog så men jag tänker i alla fall dyka ner i min nya katalog och drömma om varmare dagar.

Efterdyningar

Dagen före nyårsafton skalades det ungefär 2,5 kilo potatis och gjordes potatisgratäng. Pojkvännen var och handlade på systemet och övrig mat för att allt skulle finnas hemma. På nyårsafton flängde pojkvännen och jag runt och sanerade hemmet, lagade mat och insåg att ingen av oss äger en duk. Alltså, ut och köpa duk, piffa hemma, duka och göra fördrink. Ungefär halv sex satt vi piffade och klara i ett fint hem och väntade på våra gäster. De dök upp väldigt punktligt klockan sex och ett organiserat kaos inleddes. Det var en väldigt trevlig middag och på nyårsdagen fick vi ta hand om sviterna efter den. Det diskades, städades (igen) och plockades. Vi insåg att det märktes att vi hade haft tre busschaufförer, två Åhlénsanställda, två etnologer, två statsanställda, två par och en göteborgare hemma. Det var i alla fall disk och glas som matchade den uträkningen. Det konstiga var att vi bara var åtta stycken....