Dumheter säger jag!

I veckan frågade två kollegor mig i fall jag är gravid. Det är jag inte. En av dessa kollegor sa dessutom häromsistens att Ärtan är lite kraftig. Vad är det för fel på dig människa?!?!??! Ja, jag är inte pinnsmal längre men jag är inte tjock och Ärtan är allt annat än kraftig. Han ligger två över på längdkurvan och en över på viktkurvan. En helt normal liten kille helt enkelt. Varken för stor eller för liten.
Underbara Clara bloggade för ett tag sedan om just detta. Att de flesta av oss normala kvinnor har lite av en muffinsmage. Att vi inte är pinnsmala och att vi ibland är lite pluffsigare än annars. Typ vid mens, dagar vi ätit lite mer gott eller när vi samlat på oss lite vatten. Att ha en konvex mage är inte normalt.
Sicken hysteri.
Jag har funderat över det här med tidsprioritering och träning. Jag älskar ju att träna men jag älskar min familj mer. Jag vill hinna träffa Ärtan varje dag och det är faktiskt inte alla dagar jag hinner på grund av jobbet. Det gör att jag de dagar jag har möjlighet att smita lite tidigare inte vill undvara en enda minut. Just nu ligger ambitionen på att träna i alla fall en gång i veckan för att inte glömma hur det känns att svettas och hur glad man blir av att träna. Jag vill komma igång mer och funderar på olika alternativ. Ska man byta till det dyra gymmet nära jobbet och smita på långlunch ibland eller ska jag gå kvar på billiga gymmet och försöka få med mig man och barn?
Tankarna är många men jag tänker inte träna mer för att något pucko tror jag är gravid!